Synpunkter på specialistutbildning

Den 6 maj 2015 anordnade Socialstyrelsen en hearing om tandläkarnas specialisttjänstgöring. Därefter gav Socialstyrelsen Sveriges Tandläkarförbund möjligheten att yttra sig om specialistindelningen och vilka specialiteter som skall finnas i den kommande föreskriften, samt lämna synpunkter på de frågor som lyftes vid hearingen och övriga frågor kring specialisttjänstgöring för tandläkare. TEV delar i stort Tandläkarförbundets yttrande men har även några egna punkter som vi vill lyfta.

TEV anser att:

  • specialiseringsutbildningen skall vara en utbildning med omfattande teoretiskt djup och stark forskningsanknytning. Givet specialisttandläkarnas roll som kvalitetssäkrare är det centralt att specialistutbildningen håller hög kvalitet och att den utvärderas kontinuerligt.
  • riksdag och regering bör besluta om inrättande och finansiering av specialiteter.
  • specialistutbildningen bör förlängas till tre och ett halvt år för samtliga specialiteter utom oral kirurgi som bör förlängas till fem år.
  • nuvarande antal odontologiska specialiteter i Sverige är välmotiverat utifrån ett vetenskapligt såväl som kliniskt perspektiv. Dagens åtta specialiteter svarar väl upp mot det behov av välutvecklad spetskompetens som finns inom svensk tandvårds alla områden och som i storutsträckning bidragit till den goda tandhälsonivån i befolkningen.
  •   det inte finns tillräcklig grund för att motivera området sjukhustandvård/orofacial medicin/oral medicin som enskild specialitet. TEV bedömer det som arbetsgivarens ansvar att fortbilda sina anställda för alla utmaningar de ställs inför, istället för att samhället ska inrätta ytterligare en specialitet inom odontologin.
  • tandvården möter allt större utmaningar idag med bl.a. ett omfattande tandvårdsbehov hos medicinskt komprometterade patienter.
  • det finns starka motiv att utreda tandläkarutbildningen i sin helhet med bl.a. utgångspunkt till specifika delmoment inom den kliniska medicinen som ex. allmänmedicin, klinisk farmakologi, geriatrik/gerontologi.
  • tandvårdssystemet skall vara patientjämlikt och att remissförfarandet inte skall styras av försäkringstekniska eller andra organisatoriskt/administrativa förhållningssätt, utan genomföras på odontologiska grunder. Patienten skall vara i centrum och systemet anpassas därefter, patienten skall inte anpassas till systemet.
  • komplicerad slemhinnediagnostik bör koncentreras till ett relativt fåtal behandlare.
  • det är viktigt med fortbildning och att allmäntandläkare som handhar rubricerade patientgrupper – liksom andra tandläkare – skall ha en anpassad och utvecklande fortbildning.
  • den nuvarande specialistutbildningen bör ses över och anpassas till dagens mediateknik med de interaktiva pedagogiska möjligheter som finns att tillgå. Olika individuella lösningar bör också utredas för att möjliggöra att så många som möjligt kan söka till en specialistutbildning. Ett brett urval på lika villkor borgar för en hög kompetens för den framtida specialisten, parallellt med förutsättningar för hög vårdsäkerhet och gott patientomhändertagande.

 

 

Ladda ner och läs hela policydokumentet här!

TEV om specialistutbildning